Henrik Grenmark är född i Uppsala den 7 dec 1965. Henrik Grenmark startade Grenmark Racing under nov 2002 som enskild firma. Under juli 2003 registrerades ett aktiebolag där Henrik var VD och numera så drivs företaget som ett renodlat aktiebolag och Grenmark Racing är tilltalsnamnet utåt sett för företaget, aktiebolagsnamnet har ett annat namn. Grenmark Racing är ett renodlat familjeföretag med stora visioner och vår ambition är att familjeföretaget skall leva vidare under många generationer. Företaget är en MC och mopedbutik för dig som vill ha lite mer... och det vi inte har försöker vi ordna fram! Det är vår affärsidé!

I min tidiga barndom väcktes tidigt motorintresset som för många andra pojkar och främst då så gällde det motorcyklar. Alla har vi våra drömmar och min pojkdröm var att "en vacker dag" få äga och köra en stor, snabb och häftig MC. Och till sist blev jag snabbast i HELA Norden med ett nordiskt rekord som är inskrivet i historieböckerna. Snacka om att uppfylla en riktig pojkdröm och mer därtill...men vägen dit var mycket lång och krävande med hårt slit i princip dygnet runt under många års tid och med en hel del otur inblandat som ni här nedan kan läsa om mer detaljerat i ett separat stycke.

För att sammanfatta min uppväxt så kort som möjligt innan jag nådde mina drömmars mål följer här en kort resumé:

Jag växte upp i centrala Uppsala på Torkelsgatan 24 A med mamma Berit, pappa Lasse och min knappt tre år yngre bror Magnus. Jag gick på Petterslunds förskola och därefter 9 -årig grundskola i Vaksalaskolan vid Vaksalatorg.

Slutade där juni 1981 och gick därefter på gymnasium mellan aug 1981 till juni 1983 på 2 -årig el-teleteknisk linje gren för installationselektriker.

Jag började direkt efter gymnasiet att arbeta som installations elektriker och gjorde så under fem års tid och blev därmed fullutbildad elektriker med särskild behörighet.

Mellan jan 1985 till aug 1985 gjorde jag min militärtjänstgöring på LV 3 i Norrtälje och på Väddö.

Jag har sedan genom åren haft diverse olika yrken i form av bl.a säljare inom många olika områden. Jag har jobbat som taxichaufför under två år och i säkerhetsbranschen och sålt larm, kassaskåp m.m. Och jag har sålt annonser i tidningar och även som resande säljare med journalistiska uppdrag samt även visst fotograferande.

Jag har även jobbat som säljare inom ett flertal andra branscher.

Min säljande karriär började förmodligen när jag i 10 -års ålder började sälja cocosbollar på kvällar efter skolan som var tänkt att gå till fickpengar till klassresa. Efter en väl intränad och insäljande ramsa så gjorde jag med dagens mått "stora pengar" på den försäljningen där all dricks var den större delen av intäkterna. Ett par hundra kr per kväll i total inkomst hörde till vanligheterna.

Tävlingsmänniska
Jag har alltid älskat idrott av alla olika de slag och utövat mycket själv och gillar verkligen att tävla i det mesta och tänja på gränserna för vad man själv kan pressa sig själv till. Jag gillar att tävla i det mesta även om jag i vissa fall nöjer mig numera med att tävla mot mig själv....

Jag har varit relativt duktig på fotboll, skridskor, basket, bordtennis, tennis, badminton, brottning och judo samt friidrott i form av löpning och höjdhopp (trots min korta längd under skoltiden där god vristspänst och snabbhet var mitt stora kännemärke).

Jag har även tävlat på elitnivå i Styrkelyft i allsvenska serien tillsammans med ÖSTK ( Örsundsbro Styrke Tränings Klubb) 1981-1984. Jag fick inviduell bronsmedalj i SM i Järfälla idrottshall 1983 och jag vann DM Guld både 1983 och 1984. Jag innehar dessutom än idag distriktsrekordet i knäböj som jag satte jan 1983. Rekord är till för att slås så kom igen nu ungdomar!

Jag började åka moped tidigt och fick en moped av pappa när jag var 11 år och fick köra på inhägnade områden på landet i Balingsta Frövi vid Mälaren i närheten av Wiks slott, som ligger två mil väster om Uppsala där vi hade sommarstuga sedan 1968.

Mopedåkandet ledde till allt starkare motorintresse och jag började trimma alltmera med hjälp av pappa och kompisars hjälp dock under seriösa former och vi åkte inte trimmat på allmänna vägar utan där det var inhägnat. Åtskilliga mil avverkades varje helg och som mest åkte jag hela 36 mil på en dag på en liten grusväg som endast var ca 1,5 km lång. Vad grannarna måste ha varit snälla och tåliga!

Under 1995 när jag var på väg att storsatsa på dragracing drabbades jag av elakartad borrelia efter ett fästingbett som bara ca 200 personer drabbas av årligen och jag fick hjärnhinneinflammation och ansiktsförlamning och låg på sjukhus i åtta dygn ( 2 dygn på neurologen och 6 dygn på infektion) och detta mitt under högsommaren och mitt under min tävlingssäsong som därmed blev spoilerad helt och hållet.

Några månader senare när jag precis hade fyllt 30 år och firade den i London med min dåvarande flickvän så drabbades jag av både salmonella och campylobacter efter ett restaurangbesök ett par dagar innan hemresan. 40 graders feber och en mardrömsresa på flyget hem till Sverige var början på en lång och hemsk upplevelse som innebar att jag var helt orkeslös under tre veckors tid.

Efter all denna otur under 1995 kom revanschen under 1996 där framgångarna på tävlingsbanan började komma och fortsatte i samma fina takt under 1997-1998 och jag tog många underbara segrar under dessa år och satte bl.a ett nordiskt rekord. Massor av underbara minnen förde dessa år med sig pga detta tävlande och det finns många reportage om mig samt väldigt mycket foton och filmer.

Mitt måtto är att aldrig ge upp hur mörkt det än ser ut, utan satsar men stenhårt vidare trots en massa motgångar så kommer förr eller senare framgångarna. Mycket envishet, uppoffring, stark drivkraft och motivation är en del av nyckeln till framgång! Ge aldrig upp!!! Glöm dock inte bort att man måste ha kul och njuta av livet under resans gång, annars tror jag det är svårt att lyckas, man behöver hitta en lagom balans och bibehålla en viss hög livskvalité för att må bra. Jag satsade lite väl hårt och lade all kraft och energi dygnet runt på denna sport och det är inte så lyckat långsiktigt men för mig var det just då ett måste för att bli bäst. Det var nog pga av att jag satsade precis allt under ca fem års tid som gjorde att all motivation och lust försvann under 1999 och att jag då beslutade mig för att lägga av när jag var på toppen av min karriär.

Är du på väg att satsa på någon idrott så skynda långsamt och ha kul under tidens gång! Lycka till!